Tidningen Chef beskriver den doktorsavhandling som Arie Riabacke skrivit om beslutsfattande och forskaren själv säger:

Den mänskliga förmågan att fatta vettiga beslut är ganska begränsad. Vi har svårt att hantera stora mängder information och har känslomässiga hang-ups på vissa saker. Vi är människor, helt enkelt.

Jag kan inte låta bli att koppla detta till min egen värld, det vill säga utveckling av webb och intranät, även om avhandlingen handlar om beslutsfattande generellt. Diskrepansen blir så tydlig för oss.

• Vi har till exempel i flera år vetat att intranätets absolut viktigaste uppgift är att erbjuda ett bra sätt att hitta och få kontakt med kollegor. Det är självklart inte allt ett intranät ska göra men det ska åtminstone göra just detta bra. Ändå är det klart vanligare att personsöket har avgörande brister än att det fungerar smärtfritt och enkelt.
• Vi har länge vetat att högerkolumnen är svag — ändå lägger vi viktiga grejer där.
• Vi vet att intranätet borde vara ett arbetsstöd och inte bara en informationskanal — ändå är sannolikheten stor att mycket av den tid som ägnas åt intranätet ägnas åt nyheterna.
• Vi vet att kunder struntar i hur vi är organiserade — ändå tvingar vi dem igenom en organisatorisk navigation. (Nåja, här har många trots allt bytt strategi).

Du kan säkert komma på fler exempel. Varför det blivit så här vet jag givetvis inte bortsett från den allmänmänskliga oförmågan. Men jag vet att vi har bättre möjligheter än de flesta andra beslutsfattare att hitta rätt väg. Vilka behov människor har kan du ta reda på, kvantitativt och säkerställt. Vad som fungerar eller inte fungerar på en sida kan mäta, på ett otal olika sätt. Var tiden bör läggas kan du någorlunda enkelt göra en trovärdig beräkning på.

Den som sköter webb och intranät har eller kan skaffa sig fakta som andra beslutsfattare bara kan drömma om.

Sen måste vi ju också ta ut svängarna. Vi måste våga och testa. Men gör det på rätt nivå. Chansa inte på en cool, interaktiv lunchmeny med möjlighet att rejta och spara recept när folk sliter håret för att hitta rätt mallar. Använd i stället all din kreativitet och magkänsla för att skapa världens bästa mallservice.

Tipstack till Helen Bolander!

En text från Webbrådgivaren Fredrik Wackå. Läs mer om intranät, webbstrategi och webbredaktör.

Ju mörkare färg, desto viktigare del av sidan. Högerkolumnen är svag.

Som sagt, detta är inga nyheter. Vi har sett i många ögonrörelsestudier att högerkolumnen i en traditionell trekolumndesign får väldigt mycket mindre uppmärksamhet än innehållet till vänster om den. Google bekräftar detta på sin sida med tips för dem som ska lägga AdWords-annonser på sin sajt.

Ändå hamnar där ofta helt avgörande beståndsdelar av servicen till läsaren.

Vi hittar blanketten som någon måste fylla i, länken till viktig fördjupning och kontaktuppgifterna… Eller ”hittar”, förresten. Det är ju precis det besökaren kanske inte gör. Det vi inte ser är svårt att hitta.

Så här borde det inte fortsätta. Det som är viktigt — som vem jag ska kontakta i just det ämne som sidan handlar om — bör finnas i kontexten. Mitt i smeten. Samma sak med blanketter och så vidare.

På sikt kan du självklart också fundera på om det finns andra sätt att bygga sidor än principen ”navigering > innehåll > runtomkring-grejer-jag-inte-annars-vet-var-jag-ska-lägga”.

Så. Nu fick jag det sagt — igen. Och om du läser detta på sajten noterar du en… trumvirvel… högerkolumn! Min tanke är dock att du aldrig där ska hitta något som faktiskt behövs för att sidan du är på ska bli begriplig eller fullständig (dessutom är här bara två kolumner).

En text från Webbrådgivaren Fredrik Wackå. Läs mer om intranät, webbstrategi och webbredaktör.

Jane McConnell lyfter fram 10 omständigheter specifikt ur undersökningen. Föga förvånande — med tanke på diskussionen kring intranät under 2011 — handlar många om det sociala intranätet.

Social collaboration experimentation is continuing but enterprise-wide deployment has not increased over the last 12 months. (…)

Benefits observed from social and collaborative initiatives remain anecdotal and qualitative. (…)

New concerns emerge as organizations gain experience: re-creation of organizational silos on new social platforms, digital native versus digital migrant cultures, and language issues in multi-language global companies.

Flera riktigt positiva saker finns dock att notera också. Två stycken framstår för mig som särskilt viktiga.

An increasing number of organizations are using the intranet or digital workplace to support customer-facing staff.

Bra! Intranätet har givetvis ett stort jobb att göra internt men affärskritiskt, och superintressant för ledningen, blir intranätet först när det direkt stödjer affären.

The major evolution in governance is the emergence of the “digital board“, a body responsible for high-level, strategic decision-making for both internal and external channels.

Jag är inte lika övertygad som Jane om att det alltid är en fördel att styra intranät, webbplats och sociala medier på samma sätt och med samma människor. Intranätet har så många avgörande intressenter som ärligt talat är ganska oviktiga för de andra kanalerna. Men strunt samma. Besluts-/styrgruppen är i princip helt rätt tänkt.

En text från Webbrådgivaren Fredrik Wackå. Läs mer om intranät, webbstrategi och webbredaktör.

J. Boye beskriver bankens projekt och belyser också bra vad ”Responsive web design”, RWD, är. Med cirka två års historia som begrepp är det naturligtvis inte helt nytt men jag har bara det senaste halvåret märkt hur RWD snabbt blivit en allt mer given diskussion i förstudie- och utvecklingsprojekt — både för webbplatser och intranät.

Principen är enkel. Med utgångspunkt från en grunddesign ompositioneras och förändras en sidas element i takt med att fönsterstorleken ändras. Det innehåll som via datorn är i en högerkolumn kan på en mobil hamna nedanför en mittkolumn. Stora bilder minskas, och så vidare.

För dig som webbredaktör eller informationschef får detta direkta konsekvenser. Den uppenbara fördelen är att ni slipper fundera på och hantera i värsta fall flera separata sajter för olika apparater. Samtidigt ställer det krav. Där vi i många fall tidigare har kunnat komma undan med lite halvt genomförd prioritering (eftersom det ”syns bra om det ligger på förstasidan”) blir det nu en mycket spetsigare fråga: Vilken ska den exakta ordningen på startsidans kanske 12 element vara?

Exemplet med Jyske Bank är inte en komplett genomgång av den och andra frågor som dyker upp. Men om du inte stött på diskussionen tidigare är det en bra första inblick kring något som kommer att beröra dig.

En text från Webbrådgivaren Fredrik Wackå. Läs mer om intranät, webbstrategi och webbredaktör.

Mina vänner och kollegor på kanadensiska Neo Insight beskriver i sitt nyhetsbrev hur du med traditionella analysverktyg kan följa upp din sajt bättre. Det första rådet är utan tvekan det viktigaste. Kanske också det mest självklara — ändå inte sällan förbisett.

Before you look at analytics, find out which tasks contribute to your organization’s strategic differentiation or mandate. Measure what your organization values. If your mandate is to build a sales funnel, measure warm leads. If your mandate is to provide responsive customer service, measure the number of people that contact Customer Service. For government websites, measure top tasks related to your outcomes or accountability framework. John Blackmore of IBM says, find the intersection of what is valuable to your organization as well as what is valuable your web visitor.

Nyhetsbrevet blir mer detaljerat med många detaljerade tips. Jag vill gärna komplettera med ett slags sammanfattande tips: Skapa nyckeltal.

Du kan till exempel ha ett nyckeltal för produkter och marknadsföring.

1. Välj ut de mätpunkter som nyckeltalet ska bestå av. Det kan vara nedladdade produktblad, länkar till produkter från Facebook, trafik från Google, skickade förfrågningar, andel besökare som uppger i en enkät att de skulle rekommendera produkten och så vidare.
2. Mät de absoluta talen för månad 1, sen för månad 2.
3. Gör en viktning. Google kanske är viktigare än Facebook för er och du multiplicerar Googles förändring med 1,5 och Facebooks med 0,5.
4. Räkna ut den procentuella förändringen för varje mätpunkt.
5. Räkna ut den genomsnittliga förändringen: Du har ditt produktnyckeltal.

Poängen är simpel. Många av mätpunkterna är ointressanta i sig för en företagsledning. 40, 50 eller 60 mätpunkter blir överväldigande. Men några få väl uppbyggda nyckeltal, kanske tre eller fyra, är begripligt. Det blir något ledningen kan förhålla sig till i den rapportmängd de får.

En text från Webbrådgivaren Fredrik Wackå. Läs mer om intranät, webbstrategi och webbredaktör.

Lika regelbunden som Nielsens rapport är min invändning. Så låt mig inte upprepa mig allt för mycket — men Nielsen har förstås ingen aning om vilka de bästa intranäten är. Han utser vinnare baserat på vad de som vill vara med i tävlingen skickar in. Metodologiskt finns det alltså mycket att önska.

Men strunt samma. Slutsatserna kan vara tankeväckande ändå. Här ett urval som jag tycker är relevanta sett till de företag och organisationer jag brukar träffa.

Although our winning organizations have an average of about 20,000 employees, the average intranet team size grew to 15 people — slightly less than 1 intranet specialist per thousand employees.

(…)

Organizations with compartmentalized content run the risk of having duplicate, outdated, or incorrect information that’s not included in the intranet-wide search or in the main IA. In other words, information is nearly impossible to find.

(…)

This year’s winners were very strongly focused on content quality early on and throughout the design process. They understood that training content managers later in the process is costly and results in more time spent on fixing problems than on writing.

(…)

Today’s great intranets make it quick and easy for users to access information about their colleagues.

(…)

Today’s business leaders have emerged from their executive suites and plunged into the information-sharing world, and they have adapted well. They are blogging, soliciting questions in public forums, and answering those questions.

En text från Webbrådgivaren Fredrik Wackå. Läs mer om intranät, webbstrategi och webbredaktör.

Det här ska du inte ta med en nypa salt, utan med ett par deciliter. Men lite kul är det. Amplicate försöker förstå och kategorisera vad människor säger på Twitter och Facebook i olika ämnen. Allt med syftet att mäta hur mycket kärlek eller hat något möts av i de spontana utrop (utbrott?) som uppdateringarna är.

Och med intranät är saken enkel. Långt fler hatar intranät än älskar intranät.

Personligen tycker jag att tolkningen är enkel. Den som älskar sitt intranät utmärks av gedigen effektivitetskänsla, rejält fokus på produktivitet och ett sinne för kvalitet. Den har med andra ord inte tid att sitta och gnälla på Twitter…

En text från Webbrådgivaren Fredrik Wackå. Läs mer om intranät, webbstrategi och webbredaktör.

Det finns många sätt att få ledningen med sig. Och det behövs. Där marknadskommunikation ofta(re) är intuitivt intressant kan den interna kommunikationen betraktas med större skepsis.

Av de olika sätt som Liam FitzPatrick beskriver — och där flera är rätt uppenbara — skriver jag framförallt under på punkten om data. Data, data, data.

When it comes to employee engagement, everyone is an expert – or thinks they are.  But when there’s someone in the room with real data – not just the benefit of a chat with Frank in the car park – they tend to get listened to.

Time invested in getting current and good quality feedback is never wasted…and when you’re the bringer of truth, there’s the opportunity to suggest where improvements can be made.

Det här ligger rätt nära en av mina mer grundläggande slutsatser kring internkommunikation och, inte minst, intranät. De mysiga dagarna är över. Det är inte ok att bara göra ett innehållsmässigt bra jobb längre. Vi måste göra ett jobb med bevisat rätt effekter.

Det kan vara svårt. Kanske ovant. Men väldigt mycket mer belönande.

Så omfamna Excel med glädje

En text från Webbrådgivaren Fredrik Wackå. Läs mer om intranät, webbstrategi och webbredaktör.

CMI har gjort ett intressant försök. De lät skribenter använda ett verktyg som i praktiken gör realtids-research åt dem. Verktyget Inbound Writer beskrivs så här:

Once you provide InboundWriter with a few starter terms that relate to the topic you are writing about, InboundWriter scours major search engines and popular social media sites to determine words and phrases directly relevant to your topic of choice.

Based on this real-time research, InboundWriter recommends the best words that will dramatically increase the visibility of your content on search engines for each specified topic. The current popularity of the recommended keywords, as determined by search or share volume, is presented in real-time to help guide your content strategy.

Verktyget i sig är mindre intressant. Det finns som alltid fler alternativ att kika på. Men resultatet är onekligen spännande.

• Traffic from search engines increased 30 percent or more in many cases, and the improved content relevance led readers to spend 100 percent or more time on page.
• Even paid search impressions increased dramatically despite no change to paid search budgets since optimized landing pages matched the purchased search phrases with greater specificity.

Som så ofta är det sökoptimering som driver intresset, vilket du noterar i punkterna ovan. Men även om du struntar i din Google-rankning visar båda punkterna ovan att människor inte bara hittade innehållet i större utsträckning utan faktiskt hade större nytta av det.

Jag ska gräva djupare i det ”datastödda skrivandet”. Steg 1 är att ta reda på om det finns verktyg som stöder svenska texter? Använder du något som funkar?

En text från Webbrådgivaren Fredrik Wackå. Läs mer om intranät, webbstrategi och webbredaktör.

UX-experten Jared Spool sätter ord på något som jag också upplevt många gånger. När en sida, eller en hel sajt, inte fungerar tycks den mänskliga reaktionen vara att antingen klaga på designen eller sökmotorn. Det får vi ha respekt för. Men vi måste också förstå att vi inte löser problemet genom att designa om sidan (eller köpa en ny sökmotor):

Clutter is what happens when we fill a page with things the user doesn’t care about. Replace the useless stuff with links, copy, and content the users really want, and the page suddenly becomes uncluttered.

Det är för övrigt av just denna anledning som jag alltid hävdar att sajtenkäter som frågar människor om design, användarvänlighet eller struktur är fel ute. De frågar om saker som människor varken kan, eller borde kunna, förhålla sig till. För det vi märker av en sida med dåligt uppgiftsfokus är att den är… rörig.

En text från Webbrådgivaren Fredrik Wackå. Läs mer om intranät, webbstrategi och webbredaktör.