Tidningen Chef beskriver den doktorsavhandling som Arie Riabacke skrivit om beslutsfattande och forskaren själv säger:

Den mänskliga förmågan att fatta vettiga beslut är ganska begränsad. Vi har svårt att hantera stora mängder information och har känslomässiga hang-ups på vissa saker. Vi är människor, helt enkelt.

Jag kan inte låta bli att koppla detta till min egen värld, det vill säga utveckling av webb och intranät, även om avhandlingen handlar om beslutsfattande generellt. Diskrepansen blir så tydlig för oss.

• Vi har till exempel i flera år vetat att intranätets absolut viktigaste uppgift är att erbjuda ett bra sätt att hitta och få kontakt med kollegor. Det är självklart inte allt ett intranät ska göra men det ska åtminstone göra just detta bra. Ändå är det klart vanligare att personsöket har avgörande brister än att det fungerar smärtfritt och enkelt.
• Vi har länge vetat att högerkolumnen är svag — ändå lägger vi viktiga grejer där.
• Vi vet att intranätet borde vara ett arbetsstöd och inte bara en informationskanal — ändå är sannolikheten stor att mycket av den tid som ägnas åt intranätet ägnas åt nyheterna.
• Vi vet att kunder struntar i hur vi är organiserade — ändå tvingar vi dem igenom en organisatorisk navigation. (Nåja, här har många trots allt bytt strategi).

Du kan säkert komma på fler exempel. Varför det blivit så här vet jag givetvis inte bortsett från den allmänmänskliga oförmågan. Men jag vet att vi har bättre möjligheter än de flesta andra beslutsfattare att hitta rätt väg. Vilka behov människor har kan du ta reda på, kvantitativt och säkerställt. Vad som fungerar eller inte fungerar på en sida kan mäta, på ett otal olika sätt. Var tiden bör läggas kan du någorlunda enkelt göra en trovärdig beräkning på.

Den som sköter webb och intranät har eller kan skaffa sig fakta som andra beslutsfattare bara kan drömma om.

Sen måste vi ju också ta ut svängarna. Vi måste våga och testa. Men gör det på rätt nivå. Chansa inte på en cool, interaktiv lunchmeny med möjlighet att rejta och spara recept när folk sliter håret för att hitta rätt mallar. Använd i stället all din kreativitet och magkänsla för att skapa världens bästa mallservice.

Tipstack till Helen Bolander!

En text från Webbrådgivaren Fredrik Wackå. Läs mer om intranät, webbstrategi och webbredaktör.

J. Boye beskriver bankens projekt och belyser också bra vad ”Responsive web design”, RWD, är. Med cirka två års historia som begrepp är det naturligtvis inte helt nytt men jag har bara det senaste halvåret märkt hur RWD snabbt blivit en allt mer given diskussion i förstudie- och utvecklingsprojekt — både för webbplatser och intranät.

Principen är enkel. Med utgångspunkt från en grunddesign ompositioneras och förändras en sidas element i takt med att fönsterstorleken ändras. Det innehåll som via datorn är i en högerkolumn kan på en mobil hamna nedanför en mittkolumn. Stora bilder minskas, och så vidare.

För dig som webbredaktör eller informationschef får detta direkta konsekvenser. Den uppenbara fördelen är att ni slipper fundera på och hantera i värsta fall flera separata sajter för olika apparater. Samtidigt ställer det krav. Där vi i många fall tidigare har kunnat komma undan med lite halvt genomförd prioritering (eftersom det ”syns bra om det ligger på förstasidan”) blir det nu en mycket spetsigare fråga: Vilken ska den exakta ordningen på startsidans kanske 12 element vara?

Exemplet med Jyske Bank är inte en komplett genomgång av den och andra frågor som dyker upp. Men om du inte stött på diskussionen tidigare är det en bra första inblick kring något som kommer att beröra dig.

En text från Webbrådgivaren Fredrik Wackå. Läs mer om intranät, webbstrategi och webbredaktör.

CMI har gjort ett intressant försök. De lät skribenter använda ett verktyg som i praktiken gör realtids-research åt dem. Verktyget Inbound Writer beskrivs så här:

Once you provide InboundWriter with a few starter terms that relate to the topic you are writing about, InboundWriter scours major search engines and popular social media sites to determine words and phrases directly relevant to your topic of choice.

Based on this real-time research, InboundWriter recommends the best words that will dramatically increase the visibility of your content on search engines for each specified topic. The current popularity of the recommended keywords, as determined by search or share volume, is presented in real-time to help guide your content strategy.

Verktyget i sig är mindre intressant. Det finns som alltid fler alternativ att kika på. Men resultatet är onekligen spännande.

• Traffic from search engines increased 30 percent or more in many cases, and the improved content relevance led readers to spend 100 percent or more time on page.
• Even paid search impressions increased dramatically despite no change to paid search budgets since optimized landing pages matched the purchased search phrases with greater specificity.

Som så ofta är det sökoptimering som driver intresset, vilket du noterar i punkterna ovan. Men även om du struntar i din Google-rankning visar båda punkterna ovan att människor inte bara hittade innehållet i större utsträckning utan faktiskt hade större nytta av det.

Jag ska gräva djupare i det ”datastödda skrivandet”. Steg 1 är att ta reda på om det finns verktyg som stöder svenska texter? Använder du något som funkar?

En text från Webbrådgivaren Fredrik Wackå. Läs mer om intranät, webbstrategi och webbredaktör.

UX-experten Jared Spool sätter ord på något som jag också upplevt många gånger. När en sida, eller en hel sajt, inte fungerar tycks den mänskliga reaktionen vara att antingen klaga på designen eller sökmotorn. Det får vi ha respekt för. Men vi måste också förstå att vi inte löser problemet genom att designa om sidan (eller köpa en ny sökmotor):

Clutter is what happens when we fill a page with things the user doesn’t care about. Replace the useless stuff with links, copy, and content the users really want, and the page suddenly becomes uncluttered.

Det är för övrigt av just denna anledning som jag alltid hävdar att sajtenkäter som frågar människor om design, användarvänlighet eller struktur är fel ute. De frågar om saker som människor varken kan, eller borde kunna, förhålla sig till. För det vi märker av en sida med dåligt uppgiftsfokus är att den är… rörig.

En text från Webbrådgivaren Fredrik Wackå. Läs mer om intranät, webbstrategi och webbredaktör.

Den första sajten som gav mig en känsla av ”ja, precis så här ska det vara” var Liverpool City Councils nya webbplats. De har brutit sig loss ur allt det som fortfarande tynger många svenska kommuner på nätet.

Det första är nyhetsvansinnet. Hur många går egentligen till sin kommun för att få nyheter? Kanske några, och visst får även de Liverpool-bor som så önskar nyheter. Men det är betydligt lägre prioriterat än vad vi är vana vid. Och det mest intressanta är vad de prioriterat i stället.

Hårt urval — snabb hjälp

Fem områden. Från parker till sophämtning. Fem områden som de efter omfattande undersökningar kom fram till är de viktigaste. Saker de valde utan hänsyn till att ”vi har så bred verksamhet” eller ”allt är lika viktigt för någon”. Eller vad argumentet för att inte prioritera efter besökarnas behov än är.

De har dessutom tagit det så avgörande steget att för de allra viktigaste behoven inte bara snabbt leda rätt, utan faktiskt hjälpa människor att omedelbart påbörja sin uppgift.

Därutöver ser vi en del mer generella trender, som utökad synlighet i navigeringen. Ett enstaka lyckokast, tänkte jag. Tills jag såg alpha.gov.uk.

Få gjort det som ska göras på kortast tänkbara tid

Till skillnad från Liverpool är alpha.gov.uk inte en skarp sajt. Den är en experimentell prototyp stöpt enligt samma tankar som Liverpool. Och tanken är utmärkt. Den utgår från att människor…

• Want to minimise the time they spend on a gov.uk site
• Do not understand anything about the structure of Government in the UK

Skapar tydlig förväntan och överblick.

Hur uppgiftsfokuserad sajten är framgår inte minst av denna visuella översikt kring en process.

Prototypen har så många rätt att det är svårt att peka på de mest väsentliga. Men jag gör ett försök.

• Behoven i centrum, vem som löser dem är ointressant. Så självklart men så svårt.
• Prioriteringen (igen). Att välja att hjälpa så många som möjligt, så snabbt som möjligt är rätt väg.
• Frigörelsen från pliktinformation, inte minst frånvaron av texter vars enda verkliga syfte är att göra myndigheten juridiskt ”untouchable”.
• Den smarta inkluderingen av nyheter, tal, ministerlistor med mera där detta är tillgängligt men inte i vägen.

Detta är två fyrar i horisonten värda att sätta kurs mot. Att regeringen.se, och stora delar av den svenska myndighetsnärvaron på nätet, har långt att segla är så uppenbart att jag nästan inte vill påpeka det.

En text från Webbrådgivaren Fredrik Wackå. Läs mer om intranät, webbstrategi och webbredaktör.

Det AFA gör är att med ett enkelt verktyg hålla koll på vilka bloggare som till exempel skriver att de är sjukskrivna och tipsar då om att de kan ha rätt till ersättning från AFA. Calle Löfström, Digitalstrateg på AFA Försäkring, konstaterar att detta är möjligt med tanke på företagets roll:

Och eftersom vi inte försöker sälja något utan faktiskt vill ge dem pengar så kan vi göra det personliga intrånget och tipsa dem på deras egen blogg.

Att arbetet får pris känns väldigt rätt. Ett mer klockrent exempel på service och nytta i sociala medier är svårt att tänka sig.

Det överhängande problemet för AFA Försäkring är att försäkringar generellt är en lågintresseprodukt. Och kollektivavtalade ännu mer så då man inte köpt den själv. Vilket resulterar i att alla inte vet om att de ska anmäla.

Vinnarna utsågs för några veckor sedan då juryn motiverade Årets Innovation:

Den uppsökande kundtjänsten är ett helt nytt sätt att nå kunder via sociala medier. [...] Det är nyskapande och innovativt och ett föredöme för hela försäkringsbranschen.

En text från Webbrådgivaren Fredrik Wackå. Läs mer om intranät, webbstrategi och webbredaktör.

Ingen har nytta av besökarnas önskelista. Ändå är det ofta den som webb- och intranätteam efterfrågar. De ställer enkätfrågor som ber besökarna gradera ”hur användbar sajten är” eller konstaterar efter intervjuer att ”det besökarna vill ha är en bättre sökmotor”.

Det är dömt att misslyckas.

Svaret på den typ av frågor jag nämnde kan vi inte använda. Vi har ingen aning om vad användbarhet, enkelhet, design och andra uttryck egentligen betyder för de som svarat. Och att besökarna vill ha en bättre sökmotor beror bara på att de inte hittar. Att det kan krävas ny navigation, bättre menytexter, annorlunda ikoner, standardiserade taggar eller kanske rent utav en ny sökmotor är besökaren inte rätt person att avgöra.

Det måste du göra. Du ska utgå från besökarnas behov, inte vad de tror är lösningen på behoven.

Skillnaden mellan ”user-led” och ”user-centered” utveckling är så fundamental att det är den första du måste göra kristallklar när det är dags att ta tag i din sajt. Står du i det läget — eller i vilket läge som helst, egentligen — rekommenderar jag artikeln User-Led Does Not Equal User-Centered.

Det går nämligen att kombinera ett mycket starkt användarfokus med denna enkla insikt:

Companies should lead their users, not the other way around.

En text från Webbrådgivaren Fredrik Wackå. Läs mer om intranät, webbstrategi och webbredaktör.

Green Room är Asdas interna sociala nätverk. Fast på webben, typ. Att kalla det ett intranät är därmed felaktigt så termen ”colleague website” som projektledaren Steven Murgatroyd använder tycks passa utmärkt.

At Asda, we try to be as transparent as possible, the Green Room was created on this very premise. We hear amazing stories about our colleagues on a daily basis, whether that’s a colleague saving the life of a baby in store, or someone having their head shaved for charity [...] The Green Room gives us a chance to share these with other colleagues around the country, and inspire them to do the same.

Cynikern suckar nu och säger ”jaja, snyggt försök att paketera CSR så det blir lite mer spännande”. Om vi å andra sidan tror på vad Steven säger tystar vi cynikern och konstaterar att så länge öppenheten inte hämmar medarbetarna — varför dölja något?

(Realisten i mig undrar om en bild på rutten korv någonsin skulle hamna där, men så länge allt är sant måste kanske en sajt inte ge hela sanningen?)

En text från Webbrådgivaren Fredrik Wackå. Läs mer om intranät, webbstrategi och webbredaktör.

I rapporten som släpptes idag är det visserligen ganska stor skillnad mellan olika kommuner. Till exempel får Alvesta och Bjuv ihop 2 poäng av 10 möjliga medan Simrishamn ligger längst fram med 8 poäng. Men totalbilden är dyster, åtminstone för den som tror att nätet har en lokaldemokratisk roll att spela.

Den tidigare entusiasmen har definitivt slocknat och resultaten i denna granskning bekräftar det. Utifrån ett renodlat medborgarperspektiv så erbjuder de 52 kommunerna sammantaget väldigt lite digitala möjligheter till information-dialog- och påverkan vad gäller den lokala demokratin.

Ett exempel som visar på problemet är att 23 av kommunerna välkomnar medborgarförslag. Men bara fyra gör det möjligt att lämna förslagen digitalt. Och går det på ett ställe är det rimligen bara viljan som saknas hos de andra.

Grubb Consulting pekar på tre principer som måste till för att utvecklingen ska ta fart. Den första tror jag är helt central.

Många gånger innebär de e-demokratiska verktyg som används idag att medborgaren bjuds in till en allmän politisk diskussion. Detta innebär inte sällan att forumen blir en allmän klagopanel som egentligen inte leder någonvart. För att få en skarp diskussion som kan engagera både medborgare och politiker behöver man istället fokusera på något konkret, och detta bör vara de politiska besluten.

En text från Webbrådgivaren Fredrik Wackå. Läs mer om intranät, webbstrategi och webbredaktör.

E-post har många problem. Historielösheten är ett av de allvarligare — ingenstans finns det en garanterad spårbarhet av viktiga diskussioner eller delad kunskap. Den som inte var med när det begav sig kommer aldrig att kunna ta till sig av diskussionen eller slutsatserna.

Volymen är att annat problem. Den internkommunikatör som inte suckat tungt över obefogade massmejl har förmodligen inte särskilt många månader i yrket.

Detta har satt tydliga spår i utvecklingen kring sociala, kollaborativa intranät. Eller för den delen kring online-kommunikation generellt. Det finns en betydande skepsis mot e-post.

Ändå är e-posten fortfarande kung.

Jag gillar till exempel Facebook och Twitter. Jag använder Basecamp för så många projekt jag kan. Men i 100 fall av 100 skulle jag välja e-posten om någon elak typ tvingade mig välja. De ”nya” verktygen är perfekta komplement. Men ryggraden, den väg som alltid fungerar, är e-post.

John Brunsvik uttrycker det lite mer målande.

Email is capable of being both a Ferrari and a Minivan at once – fast, with room for 2 or 20 passengers.  After years of optimization we are going to be hard pressed to generate a more versatile vehicle.

Man ska ju komma ihåg att även dem av oss som använder sociala tjänster, gör det med e-posten som infrastruktur. Ett Twitter-DM levereras på alla sätt du vill. Däribland just e-post.

Slutsatsen? Ja, den uppenbara är att e-posten måste finnas med i strategin för internkommunikation under överskådlig tid. Även när vi skaffar oss fler, och teoretiskt bättre, möjligheter att stödja organisationens arbete.

En annan slutsats är att fokusera skepsisen mot e-post på den punkt där skepsisen är mest befogad: Kunskapsdelning. Kanske ska du låta folk boka möten som de alltid gjort även om sju e-postrundor inte är optimalt. Men gör allt du kan för att de inte ska fortsätta mejla intressanta artiklar bara till den lilla skara de själva väljer.

En text från Webbrådgivaren Fredrik Wackå. Läs mer om intranät, webbstrategi och webbredaktör.